Tidigt palliativt förhållningssätt inom äldreomsorgen – hur gör man i praktiken?

En kall och mörk decembermorgon den 14 december strömmar cirka 300 deltagare från äldreomsorgen in till lokalen Odenplan 7A. Två trappor upp välkomnas vi av värme, ljus och varmt kaffe.

Idag har Palliativt kunskapscentrum samlat ett stort och intresserat gäng medarbetare från äldreomsorgen mestadels från Stockholm för att få lära sig mer om det palliativa förhållningssättet och hur man tidigt kan börja arbeta efter det.

Klockan 8.30 startar programmet med att Fredrik Sandlund, verksamhetschef på Palliativt kunskapscentrum, välkomnar alla deltagare. Lokalen är fylld till sin bredd. Det här är ett ämne som lockar och det verkar finns en kunskapslucka att fylla.

Många intressanta talare

Under dagen får vi från scenen höra de olika talarna berätta både från forskning och från praktisk erfarenhet om hur medarbetare inom äldreomsorg kan börja tänka och förhålla sig till det ämne som många av oss har svårt att tala om men lika många har en relation till – döden och vägen dit. Ett viktigt och oundvikligt ämne.

Forskning visar att äldre personer generellt är positiva till att diskutera värderingar och prioriteringar om livets slut och att personal ofta tvekar och känner oro inför att samtala om döende och död, på grund av bristen på verktyg, men också för hänsyn till den boende.

Verktyg och mer kunskap efterfrågas

I dagens alla pauser hörs kommentarer att man efterfrågar verktyg och mer kunskap för att närma sig ämnet och att man behöver hjälp på vägen. Det handlar om att inleda, genomföra och avsluta ett samtal som många känner osäkerhet inför.

Ett verktyg kan vara DöBra kortleken. Korten består av konkreta påståenden med fysiska, psykiska, sociala, praktiska eller existentiella aspekter att ta ställning till. Det finns även möjlighet att lägga till egna påståenden. De 37 korten är en hjälp för att börja tala om hur man vill ha det den sista tiden i livet. Sista tiden, eller livets slut, i det här sammanhanget kan handla om år och månader.

Inlindad i bomull

En som har praktisk erfarenhet av att använda DöBra korten är Reidun Saitoria från Axgården vård- och omsorgsboende. Reidun berättar att korten ledde fram till en fin pratstund och ett givande möte om i första hand livet och inte om döden.

Den varma historia som Reidun fick till sig i samtalet med den boende gjorde henne ”inlindad i bomull”. Reidun menar också att korten leder till en personcentrerad vård på riktigt, då du lär känna personen, dess värderingar, prioriteringar och önskningar.

Kompetenshöjning hos medarbetarna

DöBra korten kan även användas som en kompetenshöjning i personalgruppen för att bekanta sig med och reflektera över frågorna, innan man delar dem med de boende. Man kan också använda dem i en gemensam aktivitet, svårt dock med dokumentation kring den enskildes vilja.

Några råd som Reidun dela med sig inför att leda ett samtal:

• Kör på
• Ta med ditt lyssnande
• Var beredd på ett nej (att vilja prata)
• Var beredd på tystnad (under samtalet)
• Lämna din telefon
• Spela in samtalet för dokumentation (fråga först)

Mer likvärdig vård

Under lunchen berättar Ann-Sofi Jakobsson från Tornets vård- och omsorgsboende i Botkyrka att hon tycker att dagen är mycket givande och tror att personal blir lugnare och känner sig säkrare genom att få den här kunskapen. Hon önskar dock att alla boenden borde få dessa kort, inte bara för samtal utan också som ett mål på vägen till en mer likvärdig vård. Där Ann-Sofi arbetar har man inte DöBra korten till hands, ännu i alla fall.

Inne i åhörarsalen väntar Ingegärd Rosander på att programmet skall börja igen efter eftermiddagens fikapaus. Ingegärd som arbetar på Sjöberga gård i Hässelby villastad tycker att dagens program är jättebra, men tror inte att DöBra korten fungerar hos just dem då de boende har en långt framskriden demenssjukdom.

Nationell vårdplan för palliativ vård – stöd för ett tidigt palliativt förhållningssätt

Eftermiddagen fortsätter med information om den Nationella vårdplanen för palliativ vård (NVP). NVP är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients palliativa vårdbehov. I NVP finns den palliativa vårdens viktigaste grunder samlade och kan hjälpa till att omsätta teoretisk kunskap till klinisk praktik.

Kollegor från Borlänge kommun berättar också om deras erfarenheter med införande av NVP. Som de båda var eniga om var det ingen lätt resa på rak väg utan en ganska skakig sådan. Deras erfarenheter var att ett tidigt palliativt förhållningssätt inom äldreomsorgen efterfrågas, tänk efter innan kring vilken del av NVP som skall implementeras, vikten av teamarbete och slutligen ”kör bara kör”.

Avslutande panel som svarar på frågor

Utbildningsdagen avslutas med en panel som svarar på publikens många och kloka frågor. Intresset är stort och deltagarna delar generöst med sig av erfarenheter och synpunkter.

Därefter är det dags för Fredrik Sandlund att tacka för idag genom att delge hans önskning om att dagen givit inspiration att så smått börja ändra arbetssättet till ett mer palliativt förhållningssätt redan på ett tidigt stadium.

Efter det är det tid för oss besökare att återigen bege oss ut i den mörka och kalla decembereftermiddagen. Påfyllda med mer kunskap, fler verktyg och förhoppnings lite mindre oro.

Text: Ulrika Edlund, SLSO